Hur kan något så genialt få gå till historien utan att folk reagerar??

Jag kan helt enkelt inte hålla truten när det kommer till det här med ängshö! Min kommentar om ängshö på bloggen friskahovar förärades med ett eget inlägg.

För att åter belysa det här med fördelarna med ängshö kan jag ta ett exempel direkt från verkligheten! I fjol skördade vi nämligen hö från våra marker med vallar som varit ogödslade åtminstone sedan början på 90-talet. Förmodligen är vallen mycket äldre än så, och jag gissar att den legat ”orörd” i kanske 30 år, bortsett från slåtter och betande djur. Skörd sker dessutom alltid efter 15 juli pga särskilt bidragsstöd, så att blommorna hinner fröa av sig. Det påminner alltså i stort sett om ”ängshö” i kvalitet, även om det ännu inte är en äkta äng med full uppsättnings ängsblomster. Man kan tycka att det är idiotiskt att använda detta hö eftersom proteinvärdet blir ganska lågt när man skördar det så sent, och man riskerar få en låg kvot mellan smältbart råprotein och MJ. Eftersom höt inte räckte blev jag tvungen att köpa hö utifrån. Detta hö var välbärgat och kom från välskötta vallar med timotejhö, men pga vädret så är höet slaget väldigt sent på säsongen och höet hade blivit väldigt grovt och förvuxet. För jämförelsens skull kan nämnas att båda dessa sorter gäller torrhö som torkats på slag på fältet under stark sol. Ängshöet har rullats ihop löst och inte knutits ihop med balsnören, utan fått ligga löst på skullen. Timotejhöet har pressats i mediumpress till småbalar, och har dessutom också fått ligga eftertorka på skulle med höfläkt.

En höanalys visade slående skillnader mellan dessa två olika sorters hö när det kommer till sockernivåer och kvot mellan protein och MJ.

Det förvuxna timotejhöet hade en kvot på 3, och en sockernivå på 15,5%, medan vårt hemmaslagna ”ängshö” hade en kvot på 5 och sockernivå på 8,8%!. Ni som känner till fång-risker vet kanske att man rekommenderar en sockerhalt på max 10% i foder för hästar, och som bekant är en kvot på 6 mellan protein och MJ optimalt för hästar. En kvot på 5 är alltså inte helt tokigt med tanke på att det är slaget sent på säsongen. Slutsatsen är alltså i det här fallet att av sent skördat timotej hö vs ängshö så vinner ängshö med stora mått!

Så vitt jag vet finns inga vetenskapliga studier eller jämförelser mellan kommersiellt odlat timotejhö och traditionellt ängshö. Många är skeptiska mot att köpa hö som skördats sent pga den troliga låga kvoten mellan protein och MJ. Men jag resonerar så här: Ängshö dög ju fint åt arbetshästar förr i tiden, eller hur? Det energi-rika odlade höet sparades ju undan åt de kor som gav mjölk till hushållet, men hästar fick nöja sig med hö och bete från ”utmarkerna”. Enligt min mening så arbetar inte dagens hobbyhästar en bråkdel av vad dåtidens hästar gjorde förr, men däremot betar de samma åkrar som de energikrävande lakterande korna gjorde förr i tiden. Havre var väl det enda kraftfoder man gav ihop med ängshöt, såvitt jag vet. Och havre är ett alldeles utmärkt tillskott till de hästar som faktiskt arbetar så hårt att de behöver kraftfoder. Men idag arbetar sällan våra hobbyhästar så hårt, och många av dem är alldeles för feta. Många kan tyvärr inte ens avgöra om hästen är normalviktig eller överviktig och kallar fett-depåer för ”muskler”..

Vi är lite rädda för att underutfodra med protein och vill så gärna hamna exakt rätt i kvot, men jag tror att en frisk häst som får rikligt med nyttigt hö och inte en massa annat kraffs som fuckar upp metabolismen, och får sitt mineralbehov tillgodosett faktiskt har en bättre näringsupptagninsförmåga och kan ta upp proteinet mer effektivt. Ibland tror jag vi stirrar oss alldeles blinda på siffor, preparat och tillskott. Jag tänker mera ”less is more” när det kommer till hästfoder. Därmed inte sagt att ängshö nödvändigtvis tillräckligt till högdräktiga och lakterande djur som faktiskt ska producera massor av proteiner i form av mjölk.

Sedan är detta självklart en högst ekonomisk fråga. Att odla ängshö är varken rationellt eller ekonomiskt. Man får ut mindre mängd hö per hektar, och man tar i regel en enda skörd, istället för 2-3 stycken skördar som i konventionell höodling.

MEN – att skörda ängshö är däremot definitivt ett mer långsiktigt hållbart sätt att skörda hö på än dagens rationella jordbruk med konstgödning som tär på ändliga resurser och bidrar till försurningen av marker och vattendrag.

Jag hoppas att fler uppmärksammar det goda i att skörda ängshö. Om inte annat så finns det fina naturvärden och EU-bidrag i det hela att vinna på det. Ängsbiotoper bidrar till biologisk mångfald, och på en del håll i Sverige så skördar man ängshöet bara för bidragens skull, men sedan så dumpar man detta utmärkt fina hö för att ruttna bort i skogen! Det tycker jag är direkt slöseri med så fint hö. Jag har hört det sägas att förr i tiden kallade man detta för ”läkehö” och man sparade det särskilt till kossor som var lite krassliga eller nere, och behövde lite extra för att stärka upp sig. Det kan jag gott tänka mig med alla nyttiga örter som ett fint ängshö kan innehålla!

4 reaktioner till “Hur kan något så genialt få gå till historien utan att folk reagerar??”

  1. Hej! Läste det du skrev ang. ängshö och en tanke ang. fjolårshö kom upp i mitt huvud: Undrar om det är någon som vet hur mycket sockerhalten sjunker på ett och samma hö från årets skörd till om man sparar det och det blir fjolårs? Även proteinmässigt? lite nyfiken då vi har en fånghäst(lättare fångkänning) på gården. Mvh Anne-Lene

    1. Jag tror tyvärr inte att varken sockehalter eller proteinhalter sjunker nämnvärt under lagring. Torkprocessen är ju ett sätt att konservera näringen från att gå förlorad. Jag tror det är en seglivad myt att fjolårshö skulle vara bättre för fånghästar… .Men jag ska inte svära på att det är så, jag har inte kollat upp det ordentligt, utan detta är vad jag hört. Jag har för mig att det enda som försvinner ur höet under lagring är vissa vitaminer. Socker är ju vattenlösligt så en idé är ju att blötlägga höet minst 20 minuter före utfodring och låta vattnet laka ur sockret, som man sen häller bort. Det kan reducera åtminstone en del av sockret, men tyvärr också de vitaminerna som är vattenlösliga.
      Läs gärna mer på safergrass.org om du vill veta mer om säker utfodring till fånghästar! 🙂

  2. Nej, det är nog tyvärr så 😦 Vi kör med smhn så att blötlägga funkar inte så bra…men tack för tipset….ska förkovra mig mer i ämnet foder och fång 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s