Mjuk flexibel sula i joggingskor

Här ser man tydligt hur den mjuka flexibla sulan i Equine Fusions joggingskor beter sig under tryck från hoven. Den fördelar ut trycket genom att följa formen på hovens undersida. I filmklippet ser man att den t.om följer hovformen ändå upp i strålfårorna

Barfota eller skodd? Vilket är bäst för hästen?

Ingen har väl undgått att en av de största debattämnen inom hästvärlden det senaste decenniets varit den heta diskussionen om hästen skall vara skodd eller barfota och vilket som egentligen är bäst för hästen? Om denna fråga tvistar de lärde!

Det finns enligt min mening inget definitivt svart eller vitt när det kommer till denna frågan, och det är synd att det har blivit en så polariserad debatt, där ord som ”barfota-taliban”(*) och höjda röster om djurplågeri har orsakat att vissa hästägare nästan skäms för att de vill plocka av skorna på sin häst. Svaret på frågan om det är bättre att ha hästen barfota eller skodd är kort och gott: Det beror på! Det beror på underlaget, hov- och hälsostatus på hästen, vilken träning och typ av arbete den förväntas utföra, vilken miljö hästen lever i m.m

Att börja sätta sig in mera i hästens hovstatus och hovhälsa är jättebra. Enligt min mening så behöver allmänkunskapen bland hästägare överlag lyftas upp – rejält! Idag lämnar i regel de flesta hästägare över hela ansvaret för hästens hovskötsel på en hovslagare (som ej är en skyddad titel), men har sällan egen kunskap och insikt i hovvård för att själva kunna bedöma kvalitet på utfört arbete.

Hur kommer det sig att så många hästägare litar så blint på sin hovslagare eller hovvårdare? I mitt tycke har hela branschen ett orimligt högt förtroendekapital som de inte gjort sig förtjänta av.

Fortsätt läsa Barfota eller skodd? Vilket är bäst för hästen?

Ett videoklipp alla hovslagare, hovvårdare och hästägare borde se

Jag hittade ett mycket sevärt filmklipp som förklarar mycket av det där som vi ”barfotanissar” har tjatat om under några år nu! Och även forskaren, veterinären och professorn Dr Bowker. Nämligen: Att hoven är en föränderlig och anpassningsbar struktur som formas av hästen som bär den och de stimuli och den miljö som den utsätts för. Och att den bakre delen av foten är så otroligt viktig för hovhälsan!

Arv, gener och miljö samspelar i skapandet av en hästhov, men jag tror att de miljömässiga och utomstående faktorerna hittills har fått alldeles för lite erkännande och nu är det dags att fler börjar att prata om detta och att mer forskning och studier kommer ikapp detta som vi redan egentligen vet så väl. Arv och genetik är upp till hästuppfödare och rasföreningar att påverka. Men miljö, stimuli och yttre faktorer vilar på hästägaren och det team som finns runt hästen och ordnar den miljö som hoven formas as: Jag pratar alltså om allt från hovslagare, hovvårdare, veterinärer, stall-ägare, markägare, foderföretagare och alla andra som finns runt hästarna. Hoven är en anpassningsbar vävnad som både formas och deformeras av de åtgärder vi gör, och förvånansvärt fort kan det gå ibland.

Dr. Debra Taylor från Auburn University lägger också en intressant kommentar om det hon kallar ”barfota hypen” och ”the big huge barefoot crowd” cirka 9 minuter in i videoklippet som jag tyckte var lite kul 😉

”The internal structures of the heel – that part of it is the reason that there is this big huge ”barefoot hype” right now. There is this big ”barefoot crowd”, and what they’ve done is they hypothesize based on what they see in the fields, and so they’re really running ahead of the science. The science need to try to catch up with them, and help them document or understand what they are witnessing. So what they´re hypothesizing is the back half of the foot is the central for overall hoof health, and thath the back half is very smart, and that they can change the back half, and that hypothesize is somwhat supported by Claytons* (se källhänvisning i klippet) work and by this paper that we recently published as an incidental finding.”

 

Här kan ni se videoklippet: http://www.thehorse.com/videos/34609/is-the-hoof-smart-adaptability-of-the-equine-foot?utm_source=Newsletter&utm_medium=health-news&utm_campaign=09-30-2014

Fallstudie! Äter hästarna mindre hö vid utfodring via Småmaskiga hönät?

Den frågan sporrade mig att göra denna studie, som också är mitt examensarbete till utbildningen till Hovformsspecialist hos SANHCP.

Klicka på nedastående länk för att läsa studien i sin helhet!
Hästens foderkonsumtion vid fri tillgång på hö i småmaskigt hönät

”SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie är att kartlägga hur foderkonsumtionen påverkas av utfodring med småmaskiga hönät (SMHN) under rådande förhållanden, och jämföra detta med foderkonsumtionen vid fri tillgång på hö från marken eller ur fodertråg/krubba. Man har genom tidigare studier [3][4] kunnat konstatera att SMHN kan förlänga hästarnas ät-tid, men inga studier finns som mäter hästarnas totala foderkonsumtion vid fri tillgång på hö med hönäten.

Frågan är främst om utfodring med fri tillgång på hö med SMHN kan åstadkomma en signifikant minskning på hästarnas foderkonsumtion, jämfört med utfodring av fri tillgång på hö utan hönät, och om det i så fall kan vara ett användbart och enkelt verktyg till att försöka banta överviktiga hästar som blir för feta av att äta hö på fri tillgång utan hönät.
Totalt sju stycken separata försök har genomförts, på två stycken hästar, för att mäta den mängd hö som konsumerats per dygn vid olika utfodringsalternativ för varje individuell häst. Fem av dessa försök består av mätningar gjorda vid fri tillgång på hö från marken/fodertråg, och två av dessa försök består av mätningar gjorda vid fri tillgång på hö genom småmaskiga hönät. Hästarna har varit ute i hage på dagtid och kommit in på box nattetid vid ungefär samma tider varje dag. Hästarna har delats upp i varsin rasthage på dagen så att individuella mätningar i foderkonsumtion kunnat göras både i hage och stall. De hönät som använts under denna studie är inköpta på Caisas Shop.

Studiens slutsats är att användandet av hönät inte signifikant minskade på hästarnas totala foderkonsumtion – tvärtom så kunde den till och med öka. Det framkom även indikationer på att hästens mättnadskänsla/aptit på lite längre sikt delvis kan styras av faktorer som har att göra med hur mycket näring som redan finns i tarmarna. Detta kräver dock mera studier för att kunna styrkas, eftersom inga mätningar är gjorda på hästarnas foderkonsumtion eller höets näringsinnehåll vid dagarna närmast före dessa tester.

Det är uppenbart att småmaskiga hönät fyller ett viktigt syfte när det gäller att förlänga häs-tarnas ät-tid och därmed minska på risken för både magsår och beteendestörningar hos hästar som traditionellt portions utfodras och står för länge med tom magsäck. Men däremot är det inte helt säkert att fri tillgång på hö med småmaskiga hönät är ett bra alternativ att använda för att banta överviktiga hästar, då det inte kunnat påvisas att det signifikant kan minska den totala foderkonsumtionen per dygn.”

Fallstudie: Ludde

besök 1 - ludde sidan

[UPPDATERING 2016-04] Jag har gjort i ordning en liten bildserie på en av mina kunders hästar, russvalacken Ludde som hade vad man kan anta uppryckt kronrand och en eventuellt tendens till bockhov. Han hade väldigt höga trakter och nersliten tå. Starka tjocka hovväggar. Nästan clylinderform på hovarna. Men till synes inte mycket att verka på undersidan av hoven. Det intressanta med fallstudien är hur hovarna ändrar form på bara några månader, enbart med hjälp av rätt verkning med täta intervaller. Så ta gärna en titt på bilderna i denna bildserie och jämför utvecklingen.

Försök att håll till godo med att när jag gjorde denna bildserise och skrev detta för ett par år sedan så svängde jag mig alltför slarvigt med olika fackuttryck, så det förekommer en del snabba slutsatser i texten i pdf:en. Jag är idag väldigt försiktig med att dra några snabba slutsatser, och ställa diagnos får jag ju absolut inte göra. Det är inte mitt område. Så lägg inte allt för stort fokus på texten utan titta istället på vad bilderna säger!

Jag har tidigare ställt mig frågan om inte man åtminstone teoretiskt skulle kunna kalla detta för en form av ”hovbenssänkning” >se fotnot!< eller åtminstone ”hovväggshöjning” som en del vill kalla fenomenet!) Hoven också hade bockhovsliknande utseende och svårt med traktlandning.

Jag var fortfarande under utbildning vid tillfället för första besöket och förstod inte riktigt själv varför hoven såg ut som den gjorde när jag kom dit, och jag rådfrågade mina kollegor. Ägaren uppgav att hon var orolig för hovens branta vinklar och dessutom hade hästen också grävt mycket i hagen och slitit bort en hel del av tån på egen hand vilket ytterligare förstärkte det bockhovsliknande-utseendet. Hästen var lyckligtivs glad och nöjd och pigg ändå, och sprang och busade helt obehindrat på alla underlag utan att ömma det minsta.

Jag gjorde så som jag lärt mig och verkade hoven för att få den i så nära i balans som möjligt – och hoven började förändra sig gradvis. Jag insåg efter första besöket att det skulle krävas extremt täta intervaller i en början för att få ordning på hovformen så till en början kom jag varannan-var tredje vecka för att verka. Bara tre månader senare så hade hoven ställt om sig och såg ganska fin ut, och det blev med hjälp av mina foton ganska tydligt vad som hade skett!

Tilläggas bör också att hästen har tagit ganska korta steg fram och haft tendens att tålanda. När jag arbetade med denna häst så misstänkte jag att det kunde ha att göra med korta senor, som är en av de möjliga förklaringarna till att bockhovsutseendet kan uppstå i en hov. Men nu i efterhand när jag lärt mig lite mer om detta så börjar jag inse att det finns fler möjliga förklaringar. Ibland är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. För det är inte helt ovanligt att hästar som går med höga trakter får spänningar och låsningar i halsen nacken och bogen som gör att de får svårare att ta ut steget ordentligt. Ludde hade kanske snarare muskelspänningar, och inte för korta senor. Eller kanske var det en kombination? Ludde fick visserligen en del stretching och motion av sin ägare, men han kanske hade även behövt en del massageterapi i tillägg, när vi hade fått ordning på hovformen? Ja , det är lätt att bli efterklok och det är svårt att ha alla svaren.

Klicka på länken för att få upp pdf-dokumentet: Bildserie på Ludde

* fotnot: Diagnosen ”hovbenssänkning” går egentligen inte att använda i ordets rätta bemärkelse eftersom man behöver röntgenplåtar för att kunna påvisa att hovbenet har ”sjunkit” i förhållande till kronranden. Det blir alltså en helt felaktig term att använda sig av, och jag får dessutom inte ställa några diagnoser på någon häst. Det är dock ganska uppenbart i denna bildserie vad det är som har skett ändå. Hovbenet har inte sjunkit ner någonstans.. Det är ju kronranden som har tryckts upp, respektive kommit ner igen, mestadels i centrum på hovleden där belastningen är som högst i hovkapseln.

 

Flera guldkorn från Pete Ramey…

Här skriver han om hovbenssänkning och hur vanligt det faktiskt är hos våra hästar idag, särskilt när många hästar är skodda året runt utan viloperioder. Han skriver också att hopphästar är särskilt drabbade. Kan det vara att det är en grupp hästar som ofta skos ofta, och ofta året runt, tillsammans med det faktum att hovkapseln utsätts för stora påfrestningar vid varje nerslag vid hoppning?

Dr. Bowker and his team of researchers at MSU have confirmed what many insightful farriers suspected all along. The horse was never intended to hang from the laminae. The hoof walls, soles, bars and frogs are supposed to work in unison to support the horse. Trimming and shoeing practices that force the hoof walls to bear all of the force of impact create more constant stress than the laminae were ever intended to withstand. Add to this the constant stress of landing from  jumps, or toe first landings throughout life caused by weak, underdeveloped frogs and digital cushions: The result is a gradual downward movement of P3 (relative to the coronet) over time. This is remarkably common, but seldom recognized until the horse finally becomes lame.

That’s why so many horse’s hooves seem to get longer as they age. Our predecessors knew this at some level. It’s hard to find an old shoeing text that doesn’t recommend barefoot periods in the ”off-season” to ”drive up the quick”. What they were actually doing was driving up P3, relative to the coronet. As we have shifted away from this old standard and back to back shoeing has become increasingly common, it has gotten very difficult to find mature horses that do not have much of the pastern buried within the hoof capsule.
Om du vill läsa hela artikeln, klicka här

Hoven speglar hästens hälsa

Pete Ramey är en stor källa till inspiration och kunskap inom hovvård och barfota rehabilitering. Gå gärna in och läs mera på hans hemsida: www.hoofrehab.com Han har lagt upp många matnyttiga artiklar på sin hemsida och när jag var inne och läste nyligen så tog jag med mig ett citat som ytterst väl belyser det som jag så ofta tjatar om till mina kunder: ”Hoven är en spegel på hästens inre hälsa”. Här får ni det med Pete Rameys egna ord:

 Other signs that the diet is working against you are rows of ripples and/or red stripes lined up in succession down the outer wall. Any inflammation or change can throw a ripple or red stripe on the hoof wall, but typically if you see a continuous series of them lined up down the wall you can safely assume the horse is in a constant state of dietary distress. Obese horses, underweight horses, skin or hair problems… All products of improper diet and will almost always accompany hoof problems. No coincidence; the diet not only feeds the hooves, but the “skin” (the hoof wall is literally skin) is the first thing the body robs and starves when trying to save the more vital organs in the face of nutritional distress or disease. The hooves are truly our best window into the health of the whole horse; inversely, they are the first thing to noticeably “screw up” in the face of trouble. It is critical that horse owners understand this, because when dietary problems are affecting the hooves, they are also compromising energy levels, condition, recovery, performance, attitude, immune systems, bone density, healing… The entire health and well being of the horse.

Citat från den här sidan, som behandlar ämnet om sprickor i hovväggen.