Fallstudie! Äter hästarna mindre hö vid utfodring via Småmaskiga hönät?

Den frågan sporrade mig att göra denna studie, som också är mitt examensarbete till utbildningen till Hovformsspecialist hos SANHCP.

Klicka på nedastående länk för att läsa studien i sin helhet!
Hästens foderkonsumtion vid fri tillgång på hö i småmaskigt hönät

”SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie är att kartlägga hur foderkonsumtionen påverkas av utfodring med småmaskiga hönät (SMHN) under rådande förhållanden, och jämföra detta med foderkonsumtionen vid fri tillgång på hö från marken eller ur fodertråg/krubba. Man har genom tidigare studier [3][4] kunnat konstatera att SMHN kan förlänga hästarnas ät-tid, men inga studier finns som mäter hästarnas totala foderkonsumtion vid fri tillgång på hö med hönäten.

Frågan är främst om utfodring med fri tillgång på hö med SMHN kan åstadkomma en signifikant minskning på hästarnas foderkonsumtion, jämfört med utfodring av fri tillgång på hö utan hönät, och om det i så fall kan vara ett användbart och enkelt verktyg till att försöka banta överviktiga hästar som blir för feta av att äta hö på fri tillgång utan hönät.
Totalt sju stycken separata försök har genomförts, på två stycken hästar, för att mäta den mängd hö som konsumerats per dygn vid olika utfodringsalternativ för varje individuell häst. Fem av dessa försök består av mätningar gjorda vid fri tillgång på hö från marken/fodertråg, och två av dessa försök består av mätningar gjorda vid fri tillgång på hö genom småmaskiga hönät. Hästarna har varit ute i hage på dagtid och kommit in på box nattetid vid ungefär samma tider varje dag. Hästarna har delats upp i varsin rasthage på dagen så att individuella mätningar i foderkonsumtion kunnat göras både i hage och stall. De hönät som använts under denna studie är inköpta på Caisas Shop.

Studiens slutsats är att användandet av hönät inte signifikant minskade på hästarnas totala foderkonsumtion – tvärtom så kunde den till och med öka. Det framkom även indikationer på att hästens mättnadskänsla/aptit på lite längre sikt delvis kan styras av faktorer som har att göra med hur mycket näring som redan finns i tarmarna. Detta kräver dock mera studier för att kunna styrkas, eftersom inga mätningar är gjorda på hästarnas foderkonsumtion eller höets näringsinnehåll vid dagarna närmast före dessa tester.

Det är uppenbart att småmaskiga hönät fyller ett viktigt syfte när det gäller att förlänga häs-tarnas ät-tid och därmed minska på risken för både magsår och beteendestörningar hos hästar som traditionellt portions utfodras och står för länge med tom magsäck. Men däremot är det inte helt säkert att fri tillgång på hö med småmaskiga hönät är ett bra alternativ att använda för att banta överviktiga hästar, då det inte kunnat påvisas att det signifikant kan minska den totala foderkonsumtionen per dygn.”

Vilket hönät ”vann” egentligen?

Mitt senaste inlägg om slow-feeding handlade om min egen informella undersökning av olika sorters hönät. Jag gick igenom några för- och nackdelar jag upplevde med olika sorters nät och skrev vilka upplevelser jag hade med dem. Men vilket hönät ”vann” egentligen tänker ni såklart!

Inlägget jag skrev väckte en del tankar hos mig, och jag har funderat på om det egentligen går att säga att ett speciellt hönät eller en speciell utfodringsmetod har gått segrande ur striden. Jag kan helt enkelt inte kora en vinnare! Jag tror att olika hästar kräver sina olika lösningar, och beroende på årstid, typ av hö och typ av hästhållningssystem kanske man får använda olika lösningar!

Fortsätt läsa Vilket hönät ”vann” egentligen?

Nu vet jag vilket hönät som funkar bäst!

Efter experimenterande med olika sorters hönät och utfodringssätt så har jag nu kommit fram till några nya slutsatser.

I fjol specialbeställde jag hönät från GävleNät med olika storlek på maskor och provade mig fram med att erbjuda hästarna fri tillgång på hö från hemmasnickrade lastpallar som foderlådor i rasthagen. Jag märkte snart att 2cm maskorna var mer lämpliga än 3-4 cm maskor vid utfodring på detta sätt (nät som sitter fast i en låda) eftersom hästarna helt enkelt åt alldeles för fort med 3-4cm maskorna när de låg framdukade och fastspända i foderlådorna. Ät-tiden gick ner till en helt acceptabel nivå när jag bytte till de mer finmaskiga näten med 2cm maskor och därför tog jag för givet att det var dessa nät jag skulle använda i fortsättningen.

006

Fortsätt läsa Nu vet jag vilket hönät som funkar bäst!